Ny retreat, ny start, ny riktning

Idag, den 12 augusti, är det precis ett år sedan vi avslutade vår första retreat. Därtill är det precis ett år sedan min mamma dog. Jag är inte så mycket för årsdagar, tycker ofta det blir upptrissat och laddat i överkant. Men den här dagen har krupit allt närmare inpå mig. Meddelat sig genom sinnesstämningar, minnesbilder som fladdrar förbi. En tyngd som håller mig tillbaka men samtidigt en lätthet som håller upp en dörr framåt. Jag har haft ett år som varit väldigt tungt och fyllt av sorg. Mammas bortgång, två av mina hästar som blev svårt sjuka och den ena förlorade kampen. Men ett år som även innehållit glädje och kärlek, som visat på vägar framåt. Återseende av kära gamla vänner, möten med nya fina människor, inspirerande såväl yoga- som hästrelaterade kurser. Ett lugn och en harmoni bland hästarna, barn som mår bra och utvecklas.

På fredag är det dags för en ny retreat. Det känns verkligen både som att sätta punkt för det här året och som en start för något nytt. Att rikta kompassen åt ett nytt håll. Tror att jag inte är ensam om att känna så. Jag älskar verkligen att vara bland människor som söker nya vägar, som inte är rädda för att sätta punkt för det som hör hemma i det förflutna. Människor som väljer det som ger glädje och energi, även om det samtidigt innebär att man hamnar på okänd mark. Ser så mycket fram emot denna retreat, att få dela med mig av sådant som kan göra andra människor gott. Ser fram emot den goda tystnaden och de goda samtalen.

Och sedan, den nya riktningen… Kanske att jag äntligen vågar ta steget. Kasta loss och satsa mer på yogan. Kanske det är dags nu…