av Borit Karlsson | jan 23, 2021 | Ny riktning, Sorg och glädje
Veckans ord på Unifying Yoga är NYSTART. För mig är det ordet just nu framförallt kopplat till en rätt så tung process. Efter att under en lång tid skjutit undan och skjutit beslutet framför mig, gick det inte längre. Jag är tvungen att släppa taget om mina älskade hästar och försöka hitta nya hem åt dom. Ett beslut fyllt av sorg, känslor av att inte räcka till, av oro men också av en lättnad som kommer när man släpper taget och vågar se hur det egentligen står till.
Idag har jag haft en underbar person här för att träffa hästarna och efter hennes besök är det som om flera olika tänkbara vägar öppnar sig: vägar som jag inte alls kunde se innan och som jag delvis bara anar nu. Men, en nystart börjar ta form. En nystart för oss alla – mig, hästarna, familjen. För när saker och ting hamnat i en återvändsgränd och bara står och tuggar, tar det energi från alla och ingen ny energi tillförs.
Det kan vara väldigt svårt att släppa taget om en dröm, om något eller någon man verkligen älskar. Men ibland ändras förutsättningarna och omständigheterna, ofta så sakta att man inte märker det. Plötsligt en dag så inser man att livet faktiskt har växlat in på ett nytt spår. Då har man kanske, som jag, kämpat länge med att få tiden och orken att räcka till. Då behöver man ge sig själv tid och kärlek för att ge utrymme för något nytt att spira och växa.
Kanske har du också något du behöver släppa taget om? Något som det egentligen inte riktigt finns plats för längre i ditt liv men som är så smärtsamt att ge upp? Något som tar mer energi än vad det ger? Om du vågar tänka tanken att släppa taget kan du börja ge utrymme för en nystart. Gå varsamt fram och kom ihåg att du inte är ensam.
av Borit Karlsson | jun 25, 2020 | Kropp och själ, Yoga
Den här våren har på många sätt varit annorlunda. Vi har alla på olika sätt påverkats av ett virus som vi ännu vet alltför lite om. Vår vardag har begränsats, våra relationer har utsatts för stress och förändringar, många av oss har tvingats hantera oro och sorg. Samtidigt är klimatkrisen i högsta grad aktuell. Den ligger och tickar precis under ytan av coronadominansen, kräver av oss alla att vi tar vårt ansvar och förändrar det vi kan i vår livsstil. Hur hittar vi en väg vidare här?
Stillhet och lyssnande
På ett inre plan har jag gjort ett djupgående arbete den här våren. Jag har tillåtit mig att vara stilla och lyssna. Givit min själ tid att hitta den renaste klangen, den klaraste färgen, den rikaste blomprakten. Avstått från att, i vanlig ordning, ”tänka ut” vad jag vill göra, hur jag vill utveckla min verksamhet. Att vara stilla och lyssna istället för att rusa på och ”göra” kan vara utmanande. Aktivitet och görande distraherar, tystar den stillsamma rösten inom dig som frågar vad din själ egentligen vill. Det är inte svårt att köra över sig själv och strunta i att lyssna på sin inre röst. Den tränger sig inte på, kräver inte din uppmärksamhet, tar inte plats. Men den försvinner aldrig. Den är tålmodig, uthållig, bidar sin tid. Du kan ana den som en obestämbar längtan, en känsla av något oförlöst inom dig. Av att livet bär på något mer för dig. Att du bär på något inom dig som behöver få komma till uttryck och delas med andra.
Vad säger den inre rösten?
Kanske skrämmer den inre rösten dig. Kanske är det den säger dig något du undvikit länge, kanske hela ditt liv. Något som får dig att känna dig utsatt och sårbar. Så är det för mig. Men när vi vågar släppa taget, stanna upp och bara lyssna, märker vi att marken bär oss. Att vingarna bär oss, att vattnet bär oss. Vi är burna, alltid. Lite i taget, kanske bara en liten, liten stund i början, vågar vi släppa rädslan och låta oss bäras. Lita på att vi är burna och att rösten i vårt inre leder oss. Lyssna och ta emot det som kommer till oss. Då kommer vi att upptäcka att det vi trodde var svårt och skulle bli en kamp, var enkelt och självklart. Även om den upplevelsen bara stannar hos dig ett ögonblick så vet du. Låt det ögonblicket få sjunka in hos dig. Skapa ett minne som din själ känner igen nästa gång.
En ny väg – din!
Din inre röst har tillgång till så mycket mer kunskap och insikt än ditt medvetna, rationella jag. Vissa människor bara vet det här, för dem är det självklart och enkelt. Men de flesta av oss lever i ett slags brus där vi har tappat bort kontakten med vår inre röst. Det fina är att vi alla, om vi vill, kan återfinna den. Vi kan välja att stanna upp, vara stilla, lyssna. Ta emot det som kommer till oss. Svara på det. Repeat. På så vis kan vi, sakta, sakta, skapa en ny vana. En vana som ger oss tillgång till så mycket mer av oss själva, av hela livet, än allt görande, kontrollerande, stressande. För mig är yoga och meditation en stor hjälp för att införa den vanan, att återvända till min inre röst. Allra helst ute i naturen. Vad hjälper dig?
Vad känner du när du läser det här? Berör det något hos dig? Bär du som jag på något inom dig som vill komma till uttryck? Dela gärna med dig av dina tankar!
av Borit Karlsson | mar 23, 2019 | Kropp och själ, Yoga
Vad innebär det egentligen att vara närvarande i ögonblicket? Är vi inte alltid det? Vi är väl inte någon annanstans – eller är vi det?
Bilden här ovan är på min mormor. Hon och jag var ute och rodde en kväll på Indalsälven, vid hennes älskade sommarstuga på Rösåsen. Det var en magisk kväll, bara hon och jag, helt stilla. Ljudet av årorna som doppades i vattnet, en och annan fågel, en fisk som slog i vattenytan. För mig är det här en fantastisk bild av fullständig närvaro och jag kan när som helst frammana den bilden och den känslan inom mig.
Jag inleder alltid mina yogapass med aktiv vila. Det är ett oslagbart sätt att landa i sig själv, i här och nu. Bara ta in var man befinner sig, notera vilka kroppsdelar som har kontakt med underlaget, notera andetagen som kommer och går i sin egen takt. Avslappning, men en medveten, mindful, avslappning. Det här är utgångspunkten för yogapasset. Härifrån går jag vidare med att ge olika riktningsangivelser, som att ryggraden får vara lång och mjuk, expandera både uppåt och neråt. Alla olika positioner, asanas, som jag fortsätter med, har samma utgångspunkt.
Närvaro i kropp och sinne
Ett ord som mindful leder lätt tankarna till ett icke-kroppsligt tillstånd: mind – sinne. Det är lite missvisande, kan jag tycka. Närvaro är för mig inte något som enbart är ett sinnestillstånd utan lika mycket ett kroppsligt tillstånd. Jag gillar uttrycket bodymind. Att arbeta med en kroppslig närvaro i yoga och Alexanderteknik, har en direkt återkoppling på sinnet. Ordet medvetande är egentligen en bättre beskrivning, som medsyster eller medbrottsling. Kropp och sinne bildar tillsammans ett medvetande.
Närvaro och rytm
Närvaro handlar också om rytm. Att följa precis den rytm som råder i ett givet ögonblick. Själv blir jag ofta otålig, tycker saker och ting ska gå så fort som möjligt och ligger liksom före i tanken hela tiden. Om jag istället stannar upp och blir medveten om den rytm som gäller just nu, kan jag använda precis den mängd energi som krävs för den uppgift jag håller på med. Men för att kunna uppfatta rytmen måste jag lyssna.
Närvaro och lyssnande
Lyssnande är en förutsättning för närvaro och då menar jag ett slags utvidgat lyssnande. Ett lyssnande inåt och utåt på samma gång. Lyssnande kräver öppenhet och stillhet. Det kräver också en slags förutsättningslöshet. Först då kan du faktiskt ta in det du hör, inte det du förväntar dig att höra, det du borde höra eller något liknande.
Närvaro och tid
För att kunna vara närvarande behöver du ge dig själv tid. Inte en tid i ett visst antal minuter eller timmar utan så lång tid som behövs. I vår del av världen är vi väldigt styrda av klocktiden. Vi rutar in dagen, olika aktiviteter och verksamheter och blir frustrerade när något kräver mer tid än den mätbara tid vi avsatt. Men tid är mer än så. Tid är också exakt så lång tid som något tar.
Kanske handlar närvaro ytterst om att möta oss själva precis där vi är, inte där vi borde vara. Stanna upp och bara ta in, för att ge oss själva bättre möjligheter och förutsättningar att hantera de krav och utmaningar som livet ställer på oss.
av Borit Karlsson | mar 11, 2019 | Kropp och själ
Pausen är helt central inom Alexandertekniken. Pausen är det som gör det möjligt för dig att bli medveten om vad som händer i din kropp och i din själ. Att stanna upp och bara ta in, utan att göra något, utan att försöka fixa något. Stanna upp och tillåta det som finns där att finnas. Först därefter kan du ge dig själv nya impulser för att skapa en förändring till det bättre. Såväl fysiskt som mentalt styrs vi i väldigt hög grad av olika vanemönster och det är dessa mönster vi behöver få syn på och tillåta innan vi har möjlighet att ersätta dom med nya vanor som gynnar oss bättre. Yogan och pausens betydelse
Jag börjar alltid mina yogapass med en paus i aktiv vila för att ge kroppen och själen tid att bara ta in, notera vad som händer och tillåta det. Därifrån lägger jag till olika riktningsangivelser som att låta underlaget bära och att tillåta ryggraden att mjukna och förlängas. På så sätt skapar jag förutsättningar för att yogan ska få en så positiv inverkan som möjligt, på mig själv och på mina deltagare. (mer …)
Senaste kommentarer