Arkiv

Ny retreat, ny start, ny riktning

Ny retreat, ny start, ny riktning

Idag, den 12 augusti, är det precis ett år sedan vi avslutade vår första retreat. Därtill är det precis ett år sedan min mamma dog. Jag är inte så mycket för årsdagar, tycker ofta det blir upptrissat och laddat i överkant. Men den här dagen har krupit allt närmare inpå mig. Meddelat sig genom sinnesstämningar, minnesbilder som fladdrar förbi. En tyngd som håller mig tillbaka men samtidigt en lätthet som håller upp en dörr framåt. Jag har haft ett år som varit väldigt tungt och fyllt av sorg. Mammas bortgång, två av mina hästar som blev svårt sjuka och den ena förlorade kampen. Men ett år som även innehållit glädje och kärlek, som visat på vägar framåt. Återseende av kära gamla vänner, möten med nya fina människor, inspirerande såväl yoga- som hästrelaterade kurser. Ett lugn och en harmoni bland hästarna, barn som mår bra och utvecklas.

På fredag är det dags för en ny retreat. Det känns verkligen både som att sätta punkt för det här året och som en start för något nytt. Att rikta kompassen åt ett nytt håll. Tror att jag inte är ensam om att känna så. Jag älskar verkligen att vara bland människor som söker nya vägar, som inte är rädda för att sätta punkt för det som hör hemma i det förflutna. Människor som väljer det som ger glädje och energi, även om det samtidigt innebär att man hamnar på okänd mark. Ser så mycket fram emot denna retreat, att få dela med mig av sådant som kan göra andra människor gott. Ser fram emot den goda tystnaden och de goda samtalen.

Och sedan, den nya riktningen… Kanske att jag äntligen vågar ta steget. Kasta loss och satsa mer på yogan. Kanske det är dags nu…

 

En yogalärares funderingar

En yogalärares funderingar

Nu har jag varit verksam som yogalärare i lite över ett år. Börjar få den rutin som gör att man spontant varierar passet lite beroende på vilka deltagarna är, om de är nya eller yogat med mig en längre tid. Men också beroende på dagsformen, min egen och den som förmedlas mig i rummet under passet.

Samspel i frihet

Det är en skön känsla att samspela med deltagarna! En ordlös kommunikation, lite som att musicera tillsammans. Och det är fantastiskt att få möjligheten att dela med mig av de kunskaper jag har. Kunskaper om hur man kan lära sig att lyssna på sin kropp. Om hur man kan finna en frihet genom att överlämna sig till underlaget och tillåta sig att expandera upp från det.

När man märker att människor efter en tid börjar förändras, börjar hitta mjukheten och friheten inom sig, blir man alldeles lycklig. När en deltagare med lysande ögon berättar hur mycket det betyder för hen att gå på mina pass, är det den bästa gåvan jag kunde få!

Utveckling

Det är som en växelvis process, mina deltagares utveckling, min egen utveckling som lärare och utvecklingen av min egen yoga. En ständigt pågående utveckling som är enormt stimulerande och inspirerande.

Något som jag ser som väldigt viktigt och värdefullt för en lärare är att fylla på med egen inspiration och vidareutbildning. Jag och Leyli har ända sedan vi gick grundutbildningen tillsammans under 2017 fortsatt att utbilda oss. Vi har gått kortare helgkurser, onlinekurser och även lite längre kurser. I sommar åker vi på vår tredje kurs för David Moore och Rossella Buono, denna gång i Assisi, Italien. En vecka med yoga, meditation, promenader, god mat – ser verkligen fram emot det!

Framåtblickar

Det känns värdefullt och rätt att låta yogan få växa långsamt, i sin egen takt. Under mitt första år har jag bara haft en klass i veckan på Yogacenter i Uppsala (http://www.yogacenteruppsala.se) och retreaten i augusti förra året. Den kommer vi att upprepa i år igen, den 16-18 augusti i Hållnäs (http://unifyingyoga.se).  Under de senaste månaderna har jag också smugit igång med en drop-in klass på Studio Lyscraft i Örbyhus (http://www.trishulyoga.com), har känts väldigt bra. Får se vad hösten bär med sig, kanske blir det ytterligare en klass i Örbyhus. Något jag gärna vill satsa på är mini-retreater och helgworkshops, får se vad tiden och orken räcker till!

 

 

Om närvaro i ögonblicket

Om närvaro i ögonblicket

Vad innebär det egentligen att vara närvarande i ögonblicket? Är vi inte alltid det? Vi är väl inte någon annanstans – eller är vi det?

Bilden här ovan är på min mormor. Hon och jag var ute och rodde en kväll på Indalsälven, vid hennes älskade sommarstuga på Rösåsen. Det var en magisk kväll, bara hon och jag, helt stilla. Ljudet av årorna som doppades i vattnet, en och annan fågel, en fisk som slog i vattenytan. För mig är det här en fantastisk bild av fullständig närvaro och jag kan när som helst frammana den bilden och den känslan inom mig.

 

Jag inleder alltid mina yogapass med aktiv vila. Det är ett oslagbart sätt att landa i sig själv, i här och nu. Bara ta in var man befinner sig, notera vilka kroppsdelar som har kontakt med underlaget, notera andetagen som kommer och går i sin egen takt. Avslappning, men en medveten, mindful, avslappning. Det här är utgångspunkten för yogapasset. Härifrån går jag vidare med att ge olika riktningsangivelser, som att ryggraden får vara lång och mjuk, expandera både uppåt och neråt. Alla olika positioner, asanas, som jag fortsätter med, har samma utgångspunkt.

Närvaro i kropp och sinne

Ett ord som mindful leder lätt tankarna till ett icke-kroppsligt tillstånd: mind – sinne. Det är lite missvisande, kan jag tycka. Närvaro är för mig inte något som enbart är ett sinnestillstånd utan lika mycket ett kroppsligt tillstånd. Jag gillar uttrycket bodymind. Att arbeta med en kroppslig närvaro i yoga och Alexanderteknik, har en direkt återkoppling på sinnet. Ordet medvetande är egentligen en bättre beskrivning, som medsyster eller medbrottsling. Kropp och sinne bildar tillsammans ett medvetande.

Närvaro och rytm

Närvaro handlar också om rytm. Att följa precis den rytm som råder i ett givet ögonblick. Själv blir jag ofta otålig, tycker saker och ting ska gå så fort som möjligt och ligger liksom före i tanken hela tiden. Om jag istället stannar upp och blir medveten om den rytm som gäller just nu, kan jag använda precis den mängd energi som krävs för den uppgift jag håller på med. Men för att kunna uppfatta rytmen måste jag lyssna.

Närvaro och lyssnande

Lyssnande är en förutsättning för närvaro och då menar jag ett slags utvidgat lyssnande. Ett lyssnande inåt och utåt på samma gång. Lyssnande kräver öppenhet och stillhet. Det kräver också en slags förutsättningslöshet. Först då kan du faktiskt ta in det du hör, inte det du förväntar dig att höra, det du borde höra eller något liknande.

Närvaro och tid

För att kunna vara närvarande behöver du ge dig själv tid. Inte en tid i ett visst antal minuter eller timmar utan så lång tid som behövs. I vår del av världen är vi väldigt styrda av klocktiden. Vi rutar in dagen, olika aktiviteter och verksamheter och blir frustrerade när något kräver mer tid än den mätbara tid vi avsatt. Men tid är mer än så. Tid är också exakt så lång tid som något tar.

Kanske handlar närvaro ytterst om att möta oss själva precis där vi är, inte där vi borde vara. Stanna upp och bara ta in, för att ge oss själva bättre möjligheter och förutsättningar att hantera de krav och utmaningar som livet ställer på oss.

 

 

 

 

 

 

 

 

Om nödvändigheten av att pausa

Om nödvändigheten av att pausa



Pausen är helt central inom Alexandertekniken. Pausen är det som gör det möjligt för dig att bli medveten om vad som händer i din kropp och i din själ. Att stanna upp och bara ta in, utan att göra något, utan att försöka fixa något. Stanna upp och tillåta det som finns där att finnas. Först därefter kan du ge dig själv nya impulser för att skapa en förändring till det bättre. Såväl fysiskt som mentalt styrs vi i väldigt hög grad av olika vanemönster och det är dessa mönster vi behöver få syn på och tillåta innan vi har möjlighet att ersätta dom med nya vanor som gynnar oss bättre.

Yogan och pausens betydelse

Jag börjar alltid mina yogapass med en paus i aktiv vila för att ge kroppen och själen tid att bara ta in, notera vad som händer och tillåta det. Därifrån lägger jag till olika riktningsangivelser som att låta underlaget bära och att tillåta ryggraden att mjukna och förlängas. På så sätt skapar jag förutsättningar för att yogan ska få en så positiv inverkan som möjligt, på mig själv och på mina deltagare. (mer…)

Retreat! Snart är det dags… Kom och yoga med oss!

Retreat! Snart är det dags… Kom och yoga med oss!

Om en vecka är det dags för vårt retreat i Hållnäs (https://hallnaskonstkolonisv.wordpress.com) Ser verkligen fram emot det! Det blir vårt första retreat, något vi har planerat sedan vi gick yogalärarutbildningen. Vi har både hunnit skaffa oss en del erfarenhet som lärare och gått flera påbyggnadsutbildningar. Nu under sommaren har jag och Leyli varit i Berlin på kurs och vi har lett flera gemensamma yogapass i Piteå och Moskosel (se tidigare blogginlägg). Vi trimmat ihop oss som team och lärt oss mycket som vi vill dela med oss av!

Det känns så spännande och roligt att få möjlighet att arbeta med en grupp under en hel helg, inte bara ett pass. Få lägga mer tid på att känna in varje individ och kanske kunna förmedla det som hjälper just hen att hitta rätt i sin kropp. Få möjlighet att skapa en god och givande miljö, där alla känner sig sedda och får tid och ro att bara vara. Ha tid till goda samtal. Och inte minst, få möjlighet att utvecklas som yogalärare!

Jag är så himla glad och tacksam över att ha möjlighet att ordna den här retreaten tillsammans med min dotter Leyli och min goda vän Cissi! Jag älskar att jobba i väl fungerande team, det är så oerhört mycket mer utvecklande än att arbeta ensam. Jag tror att det även för deltagarna ger mer med lärare som arbetar i team – det är också min erfarenhet från kurser jag själv deltagit i, nu senast i Berlin.

Känns också spännande och utmanande att hitta en balans mellan aktivitet och vila, mellan att ge impulser och idéer till utveckling och att låta vara ifred. Människan behöver både och, ibland mer av det ena, ibland av det andra. Det är lärarens uppgift att känna av vad varje elev/deltagare behöver vid varje givet tillfälle. Eller kanske riktigare, det borde vara varje lärares ledstjärna. En fin stjärna att leda ens arbete!

(Bilderna nedan är från vår yogakurs i Berlin och visar David Moore och Rossella Buono i arbete. Jag tycker bilderna utstrålar deras lyhördhet och respekt för varje deltagare, jag inspireras mycket av dom!)